Vi ställde några frågor till Gunnar Skarland som driver bloggen Heja Abbe som kom högst i vår föräldrabloggtopp.

Din blogg ”Heja Abbe” om föräldraskap tillhör de största och mest inflytelserika fristående bloggarna om föräldraskap i Sverige. Vad är ingredienserna bakom framgången?
Oj, svår fråga. Kanske att det finns en kronologisk berättelse från verkligheten i botten, en dramatisk start på ett litet barns liv och resan från otryggt och osäkert till en mycket stabilare tillvaro idag. Kanske att det är en pappa som skriver om ämnen och känslor som vi män mer sällan pratar om. Jag vet inte. Många har sagt att de tycker att det är en blogg om villkorslös kärlek.

Gunnar Skarland driver bloggen Heja Abbe

Gunnar Skarland driver bloggen Heja Abbe

Hur länge har du varit aktiv med bloggen, och hur lång tid tog det att etablera den?
Jag började skriva 2007, två år efter att Abbe föddes, men skrev om de första åren från minnet. Jag tog hjälp av journaler, bilder och anteckningar för att komma ihåg vad som hänt och när. Det var först då en kollega sagt att jag borde berätta om bloggen på några familjeforum som den blev offentlig, sedan tog några månader innan jag hade många besökare.

Vad motiverade dig att starta bloggen?
Det var från början en helt privat grej, ett behov att sortera bland tankar och känslor efter två kaotiska år.

Du gör reklam för och stöttar kampanjer om bl.a. barnsjukvård på bloggen. Är det här en av anledningarna till att du bloggar?
Det är en naturlig följd av att bloggen från början handlar om Abbe – som föddes med ett alvarligt hjärtfel och kromosomavvikelse – och hans bror. Att uppmana till organdonation och samla in pengar till barnhjärtforskning ligger mig såklart varmt om hjärtat.

”Heja Abbe” är den enda pappabloggen i föräldratoppen, då resten är mammabloggar. Finns det en känsla av gemenskap mellan mamma och pappa-bloggare eller märker du av att mammabloggandet är mer utbrett?
Oh ja, mammabloggandet är enormt mycket mer utbrett, det märker jag inte minst de gånger jag varit på olika bloggevent. Jag är nästan alltid ensam kille. Å andra sidan är väl bloggandet mer utbrett hos tjejer generellt än hos killar.

”Heja Abbe” har en Twitterprofil. Hur använder du den här kanalen och finns det en anledning till att du valde just det här sociala mediet? Påverkar det hur du samlar eller sprider nyheter?
Faktum är att det bara blev så. Jag var helt anonym de första åren jag bloggade och när Twitter växte var Abbes pappa någon typ av nätalias för mig, så det fick helt enkelt bli @abbespappa. När jag vann Aftonbladets Stora Bloggpriset 2010 kunde jag inte vara anonym längre, men nu är det så inarbetat så jag har behållit det. Det gör såklart att jag tänker på vad jag twittrar och inte, men jag är väldigt personlig även på twitter och snackar om både barn, sjukvård, reklam, cykling och allt möjligt annat.

Slutligen, hur vill du bli pitchad till av PR-folk? Vilka misstag kan PR-folk begå när de kontaktar dig?
Jag tycker om personliga brev. Om jag upplever att den som kontaktar mig läser min blogg eller åtminstone vet vad den handlar om känns det bättre. Ibland får jag pressreleaser, som om jag var en tidning, det förstår jag inte alls. I synnerhet om ämnet inte har någonting med det Heja Abbe handlar om att göra. Jag har inget emot att vara ambassadör för saker jag sannolikt ändå skulle ha skrivit om i rollen som pappa.